Vinprovning

Vad letar vi egentligen efter när vi smakar och doftar på vin?

Många tycker att vinprovning är skrämmande, men det handlar egentligen mer om nyfikenhet. Jo då, det kan verka oändligt stort i början, och det är det ju på ett sätt också, men det finns några genvägar till att första vin lite bättre.

Christer Byklum
Erkänd vinförfattare

Kolla på vinet
Häll upp vinet i ett glas och kolla på färgen. Är det rött vin kan du först fylla glaset upp till där det är som bredast på kupan (i ett tulpanformat vinglas) och se om du kan se glasets fot genom vinet. Gör du inte det så är vinet ogenomskinligt, något som indikerar att det är en viss typ av druva (några exempel är zinfandel och syrah) samt att det är ett ungt vin. Vanligtvis ser man foten på glaset och vissa viner är väldigt ljusa och man ser foten på glaset väldigt bra (några exempel är pinot noir och nebbiolo). Efter det lutar du glaset ifrån dig i en 45 graders vinkel och tittar på färgen och bredden på vinets kant mot en vit bakgrund. Är färgen blålila eller rosa så är det ett ungt vin (för just det vinets lagringspotential), är färgen röd så är vinet några år gammalt och ju mer tegelfärgat vinet är, desto äldre är det (för det vinet). Detta kan ske efter bara några år för vissa viner, medans det kan ta tiotals år för andra viner.

Lukta på vinet
Här tycker många att det blir svårt. Blåbär? Nej, eller är det svarta vinbär? Att sätta ord på detta är det som kräver träning. Man snurrar på glaset för att få bästa möjliga yta på vinet samt att få till krusningar på ytan som släpper ut aromerna från vinet som sedan fångas upp i kupan i glaset. Det viktigaste med bär är att det berättar för oss att vinet är ungt, är det som färsk sylt så berättar det att det var ett lite varmare och soligare år, och ju mer ”syltig” doften är desto varmare årgång eller område, eller båda. Vid äldre viner så ersätts färska bär med torkade frukter så som dadlar, fikon eller russin. Samtidigt så dyker det även upp dofter så som läder, tobak eller liknande och jordiga aromer så som matjord eller en regntung dag i skogen på hösten. Detta indikerar ett ganska moget vin för vinet det är.

Smak på vinet
Syran är de första vi känner, det är friskheten, det som får igång salivproduktionen i munnen. Är smaken syrlig, till exempel som ett grönt äpple, så fylls nästan munnen upp av saliv. Det är syran. Vidare så finns det i rött vin tanniner som torkar ut gommen och bakom läpparna så smakar du ordentligt så sköljer du vinet igenom hela munnen. Efter det drar du in lite luft i munnen, över vinet du har i munnen så att aromerna går upp i näsan. Då känner du mycket mer smak. Nivån av syra, nivå av mängden av tanniner ger en indikation på vad man smakar på, med tillräcklig erfarenhet. Allt bör harmonisera och vara i balans.

Med balans menas att inget i vinet bör ta för mycket uppmärksamhet. Här har olika smaker olika toleransnivåer, det gäller främst för alkoholhalt och vilket typ av fat viner har lagrats på. Komplexitet, det vill säga att många aromer är av högre kvalitet än bara en eller två aromer. Eftersmak, och längden på eftersmak måste inkluderas för kvalitet, detsamma gäller för koncentration. Men inte allt koncentrerat vin är av hög kvalitet, om vinet är enkelt kort.

Flera element av dessa pussel sätts sedan ihop till en helhet och det är hur bra man lägger detta pussel som ger ett resultat att om du gör det rätt och har ett bra minne så kan du ta ett vin i ett blindtest. Det vill säga, man kan ta reda på vad det är man smakar utan att veta om vad det är man smakar. Det mest extrema är att hitta producent och årgång, men även att ta druvsort och område kräver en viss erfarenhet. Om du vill bli en bättre provsmakare, smaka på så mycket bär och frukter som möjligt, speciellt under säsong, gör det ofta och lukta på saker. Var nyfiken!